Så hjälper du ditt barn mot bättre resultat i skolan!
Ungefär fem procent av alla barn i skolåldern, alltså en på tjugo, beräknas ha ADHD. Symptomen försvårar skolarbetet, men effekterna kan lindras med rätt insatser. Överläkaren Peik Gustafsson berättar vilket stöd som kan underlätta skolgången.
ADHD är en ganska ny diagnos som inte har använts i mer än cirka 30 år. Det är dock numera en av de vanligaste diagnoserna inom barn- och ungdomspsykiatri. Internationella studier visar att så många som fem procent av alla skolbarn och -ungdomar har ADHD, och det blir allt fler som får diagnosen. Det anses delvis bero på att medvetenheten har ökat, men även på problemen märks allt tydligare när nya, projektinriktade arbetssätt ställer krav på andra typer av kunskaper och förmågor än tidigare.
ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och ger symptom inom tre huvudområden:
• Svårigheter att koncentrera sig länge på en uppgift (personen blir snabbt uttråkad och kan uppfattas som slarvig eller glömsk).
• Impulsivitet, med starka och svårkontrollerade känsloreaktioner (kan uppfattas som en dålig förmåga att lyssna). I vissa fall hänger en motorisk klumpighet ihop med impulsiviteten.
• Överaktivitet (hyperaktivitet), varvat med en extrem passivitet eller utmattning.
Personer med ADHD kan ha mer eller mindre av dessa symptom, och det varierar vilket som dominerar. Det finns en liten grupp barn med koncentrationssvårigheter kombinerat med passivitet och långsamhet.
Så märks ADHD i skolan
Symptomen påverkar i sin tur exempelvis motivationen, vilket förstås försvårar skolarbetet.
– Generellt är grundproblemen som följer med ADHD sådant som kan skapa stora svårigheter i skolan, det bör man vara medveten om, säger Peik Gustafsson, överläkare, docent och universitetslektor inom barn- och ungdomspsykiatri.
I skolan får den som har ADHD till exempel svårt att hålla koncentrationen uppe tillräckligt länge för att kunna hänga med under en vanlig lektionstimme. Han eller hon kan som regel inte hantera ”fria” uppgifter särskilt bra, utan behöver tydliga och direkta instruktioner. Impulsivitet och en bristande kontroll över sina känslouttryck kan också skapa sociala problem.
Konkreta tips som underlättar skolgången
– Det finns olika sätt att göra det lättare för barn med ADHD att klara sig bra i skolan, till exempel genom att det finns en tydlig struktur för skolarbetet som barnet alltid kan hålla sig till. Man bör också lägga in regelbundna och rätt täta pauser eftersom koncentrationsförmågan ”tar slut” snabbt hos dessa barn, säger Peik Gustafsson.
Mindre grupper av elever – alternativt fler lärare i en normalstor grupp – är också något som kan göra stor nytta, eftersom barn med ADHD ofta är mer beroende av att få stöd från läraren.
– Den som har ADHD har oftast lättast att koncentrera sig på förmiddagen, så det vore bra om det går att lägga de teoretiska uppgifterna tidigt på dagen och mer praktiskt inriktat arbete på eftermiddagen.
Även läxläsningen i hemmet försvåras förstås av bristande koncentrationssvårigheter, och Peik Gustafsson menar att man som förälder kan hjälpa till genom att göra en tydlig planering och struktur.
– Bestäm hur länge barnet ska läsa läxor; använd gärna en timer så att det blir tydligt hur mycket som är kvar innan det är dags för en paus eller någon form av enkel belöning.
Vad beror ADHD på?
Det är främst genetiska faktorer som styr om ett barn föds med ADHD. En stor internationell studie som nyligen presenterades visade tydligt att den totala hjärnstorleken är något mindre hos de som har ADHD än hos andra. Skillnaden var störst hos barn, vilket forskarna tolkar som att det är en försenad utveckling av hjärnan. I viss mån kan man ”komma ikapp” i vuxen ålder, men ADHD-problematiken finns åtminstone delvis kvar i vuxen ålder hos de allra flesta.
– Även om grundorsaken är ärftlig så går det att påverka förloppet och – inte minst – förebygga problem och svårigheter för den som har ADHD. Goda kunskaper om hur barnet fungerar, så att man ställer rimliga krav och ger rätt typ av stöd, kan ha mycket stor betydelse för hur mycket det påverkar både skolgång och resten av livet, säger Peik Gustafsson.
