Kemi 1 - få bättre studieresultat med läxhjälp i kemi

Kemi 1– läxhjälp som ger dig bättre betyg och förbättrad studieteknik.

• Vi har erbjudit läxhjälp i kemi sedan 2005.
• 94% av våra tusentals kunder har varit nöjda med My Academy.
• Högre betyg och förbättrad studieteknik
• Alla studiecoacher är studenter från ledande universitet såsom KTH, Handelshögskolan och Chalmers.

Vad är kemi?

Kemi 1 är läran om samspelet mellan universums näst minsta byggstenar, nämligen protoner, elektroner och neutroner. Kemi är ett naturvetenskapligt område som står till grund för många delar av det moderna samhället, exempelvis medicin, konstruktion, livsmedel och batterier. I denna kurs får du lära dig i detalj om atomer, grundämnen, reaktioner, bindningar, pH-nivåer, balansering, räkna i halter och lära dig arbeta och analysera på ett sätt som är typisk för kemister.

Innehåll i kemi 1

Atomer och molekyler

Ett övergripande moment i Kemi 1 är de olika sorters bindningar som binder ihop atomer till molekyler samt binder ihop molekyler till lösningar eller objekt. Atomer binds ihop genom så kallade kemiska bindningar och blir till molekyler, vilket sker på atomär nivå. Exempel på kemiska bindningar är jonbindningar eller kovalenta bindningar. Ett ämnes egenskaper bestäms starkt av vilken sorts bindning som utgör ämnet. Exempel på vanliga ämnen som binds ihop genom kemiska bindningar är vatten eller luft. Utöver kemiska bindningar finns det intramolekylära bindningar som binder ihop molekyler. De kommer i olika former, exempelvis metallbindning eller vätebindning. Även dessa sorters bindningar påverkar ett ämnes egenskaper.

Kemiska reaktioner

En annan central del inom kemi är det som kallas reaktioner. Reaktioner är något som styr hur och varför vissa bindningar uppstår eller ändras. Reaktioner i sig uppstår när olika ämnen kommer i kontakt med varandra eller när ett ämnes grundtillstånd ändras, till exempel att det värms upp mycket. Exempel på en reaktion är fotosyntes, där koldioxid och vatten omvandlas till syre och socker med hjälp av solljus. En typ av kemisk reaktion som ofta talas om till vardags är förbränning.

Stökiometri och halter

Utöver det introduceras det som kallas stökiometri och är grenen av kemi där man mäter mängder och halter samt tolkar kemiska reaktioner. Det kan till exempel gälla att undersöka och hitta masshalten av vatten i en lösning eller hitta koncentrationen av kopparjoner i en lösning. Olika typer av halter är exempelvis volymhalt samt masshalt. Det kan även vara intressant att mäta hur mycket av något som finns och mängden av en substans är oftast given i mol, vilket motsvarar ca 6 x 1023 st.

Att laborera och analysera materia genom kemisk analys är något som tillhör vardagen för en kemisk och i denna kurs kommer du introduceras till kvalitativa och kvantitativa arbetsmetoder, särskilda tillvägagångssätt, exempelvis pipettering eller titrering samt användandet av en del kemisk utrustning, exempelvis provrör eller trattar.

Så skiljer sig kemi från fysik och matematik

Kemi skiljer sig lite från fysik och matematik på det sättet att majoriteten av teorin inte går att uttrycka med hjälp av ekvationer. Kemi är lite rörigare och det är inte ”antingen eller”, vilket är lite mer vanligt i fysik eller matematik. Särskilt avsnittet om bindningar, är ett lite ”stökigt” område som dessutom gärna tar sig in en del i andra kemiska områden. Typisk i kemin är att de olika områden hänger ihop mer än vad de gör i andra ämnen. Att man har god koll på de kemiska bindningar (vätebindning, kovalent bindning, van der Waalsbindning) som existerar och hur de förhåller sig till grundämnenas elektroner är en viktig förutsättning för att förstå resterande områden i kemin.