Kemi 1

Stökiometri och halter

Utöver det introduceras det som kallas stökiometri och är grenen av kemi där man mäter mängder och halter samt tolkar kemiska reaktioner. Det kan till exempel gälla att undersöka och hitta masshalten av vatten i en lösning eller hitta koncentrationen av kopparjoner i en lösning. Olika typer av halter är exempelvis volymhalt samt masshalt. Det kan även vara intressant att mäta hur mycket av något som finns och mängden av en substans är oftast given i mol, vilket motsvarar ca 6 x 1023 st.

Att laborera och analysera materia genom kemisk analys är något som tillhör vardagen för en kemisk och i denna kurs kommer du introduceras till kvalitativa och kvantitativa arbetsmetoder, särskilda tillvägagångssätt, exempelvis pipettering eller titrering samt användandet av en del kemisk utrustning, exempelvis provrör eller trattar.

Så skiljer sig kemi från fysik och matematik

Kemi skiljer sig lite från fysik och matematik på det sättet att majoriteten av teorin inte går att uttrycka med hjälp av ekvationer. Kemi är lite rörigare och det är inte ”antingen eller”, vilket är lite mer vanligt i fysik eller matematik. Särskilt avsnittet om bindningar, är ett lite ”stökigt” område som dessutom gärna tar sig in en del i andra kemiska områden. Typisk i kemin är att de olika områden hänger ihop mer än vad de gör i andra ämnen. Att man har god koll på de kemiska bindningar (vätebindning, kovalent bindning, van der Waalsbindning) som existerar och hur de förhåller sig till grundämnenas elektroner är en viktig förutsättning för att förstå resterande områden i kemin.